Papegojor i och kring Myllrets Hav tycker mycket om att säga “Dirham och dinarer”, en liten hyllning till Skattkammarön, där papegojan tycker om att säga “Piastrar!”, i engelska orginalet “pieces of eight”.
I det historiska kalifatet var det väldigt skiftande växelkurs mellan dirham (silver) och dinarer (guld) men ungefär sex dirham för en dinar är väl ganska vanligt. Det var två olika valutor helt enkelt. Kopparstyvrar finns det också. Mormor gav mig en gammal kopparstyver från den tiden, den är helt grön nu. Jag har den i ett halsband.
I och kring Myllrets Hav däremot, längs Pärlkusten på planeten al-Toril, är det tio kopparstyvrar på en dirham, och i medelklassen får man bara åtta dirham för en dinar. Det är bökigt för dom att använda dinarer. I överklassen är det tvärt om, dirham är det jobbiga så dom tycker en dinar ska räknas som tolv dirham. Om man går till en pengaväxlare kan man byta 1 mot 10 precis som pengarna uppe i svärdskusten.
Det finns också di gamles pengar, gjorda av keramik och akryl (eller “ben” och “bärnsten” som dom upplysta tror att det är). Dom pengarna är olagliga att använda bland dom upplystas folk som följer Sedernas Källas lagar men en del vill verkligen ha dom. Dom går att hitta djupt under jorden.
“Ben”-diskarna är helt vita och sträva och väldigt tunna, det lyser rött igenom dom som om man sätter sin hand för en lampa. Dom har en väldigt vass kant, det går att skära med den, ändå ser man ofta knippen eller halsband av hundra stycken bendiskar med en tunn svart tråd surrad runt dom (det är inte hål i diskarna). I under- och medelklassen är dom värda fem dirham, och i överklassen är dom värda en halv dinar. Men då gäller det att hitta någon dom vill ha dom, vilket inte är lätt.
“Bärnstens”-pengarna är tjockare. Dom är inte brandgula alls, snarare klara som vatten. Inuti dom finns det ett nätverk av silvertråd. Dom känns lena att ta på och när man håller dom får dom fort samma temperatur som handen. En sådan är värd mycket, lika mycket som agate eller tigerögon eller turkoser, men till skillnad från juveler går det inte att göra magiskt bläck av dom. Bland dom fattiga på gatorna i Sikak berättas det att silvertråden är en karta över en stad som ger skydd åt dom utstötta och anklagade, och att det är många som har gett sig ut ensamma i öknen för att hitta den och aldrig kommit tillbaka.