Det här håller jag absolut inte med om:
Hela 22 procent anger särskrivningar respektive hen som den främsta störningsfaktorn. Betydligt färre stör sig på klassiska språkriktighetsfrågor som sammanblandning av de och dem eller var och vart.
För mig är missar kring “de”/”dem”/”det” klart störigast, och sammanblandningar av “och” och “att” på andra plats. En anledning till att jag stör mig är för att det finns en enkel lösning: “dom” och “å”, och då känns missarna som nån som försökt snobba men inte klarat det.
Jag själv tror iaf inte själv att jag blandade samman “de” och “dem”, men jag bytte till “dom” ändå (i mitten av 00-talet) för att normalisera det. Att skriva “å” som infinitivmärke gör jag däremot inte speciellt ofta, det erkänner jag.
Nu ser jag bara inledningen till artikeln för det är betalvägg så dom kanske tar upp det här men det finns kanske ett politiskt perspektiv på deras två utvalda slagpållar. Invandrarförakt kring särskrivningar, och mansnormsbevarande kring “hen”. Att 22% stör sig på dom sakerna förvånar mig inte utifrån hur många som röstar på dom blåbruna partierna. Den andra aspekten är att det krävs inte nån större grammatiknördsutbilding för att störa sig på dom. Folk som inte vet vad objekt eller konjunktion eller subjekt eller infinitiv är, dom kan ändå känna igen en särskrivning eller ett “hen”.