Först undrade Jack vad vi skulle göra eftersom hon hade hört att fem dagar i veckan var det en speciell grej på gång som innebar något mystiskt för alla och som var enkelt att utföra men inte så lätt att välja om alternativet var en långresa till Kina eller kanske rent av en skidsemester med bil där vi alla skulle få plats med både oss själva och med våra skidor och även med vår hund om hon är pigg nog att åka eller om det är dags att ta henne till en veterinär eftersom hon har varit så skraltig och jag tror att det är hennes syn som är det största problemet för henne när hon ska försöka plocka upp dom olika matbitarna som jag ser att lillebror strör ut över köksgolvet och lägger dom där som om det vore blomblad för vinden eller någon annan överpoetisk bild för vad som egentligen bara är i vägen för mig och sitter fast på undersidan av mina tofflor när jag går ner till köket på morgnarna för att koka kaffe och skriva tackbrev till hela släkten för att dom skötte sig bra på den där festen vi hade för farmor när hon hade fått för sig att börja spela rugby för att bevisa att det är kaseinet i mjölken som ger dåliga ben och att hennes veganska livsstil gav henne starka ben men det är en sorts tackbrev som jag tycker är osjälvklara att skriva för jag vet inte hur hög ribban ska vara för att deras beteende ska räknas som bra bara för att dom överhuvudtaget dök upp på vår fest men tofflorna går ju att göra rent så det gör inte så mycket att familjens lillebrorsa slarvar med den där hundmaten och Sofia kan ju ändå använda sin nos för att hitta var dom ligger och jag hoppas att hon i alla fall får i sig några så hon kan äta upp sig och vara beredd när vi ger oss iväg på den där speciella mystiska grejen som Jack var på spåren.
PS: Det var en rymdfärd. Och nej, Jack fick inte följa med.