SVT tar upp internetberoendefrågan och digital minimalism.
Dom håller sig till grunderna, typ “jag har en knapptelefon ute men internet hemma”, “det är upp till individen att ta eget ansvar” osv. Och jag hatar debatt som format.
Att inte kunna fokusera på grund av dopaminrusherna från våra teknikprylar är ett stort problem. Håller med om det. Även om jag fick intrycket att internetnedtrapparen hade tagit några av sina formuleringar, t.ex. om att låta tanken vandra, från Johann Haris halvsussa bok Stolen Focus.
Som många av er vet är jag själv ofta rätt opepp på internet. Jag har också en dumbphone (och under något drygt år på slutet av 00-talet hade jag inte internet hemma heller, bara på jobbet) men hemma har jag ju min tablet som jag har jättesvårt att slita mig från. Fast det är nog inte bara internet som är beroendeframkallande där för jag kan sitta i timmar med en bokapp eller en serietidningsapp.
Böcker är ju inte heller något “naturligt”. Dom har bara funnits i några hundra år. Att sitta och hyperfoka på nån Proust känns inte som nåt som djuren och växterna skulle göra ex vis. Det är också ett sätt att drömma sig bort precis som internet.
Det är lätt att känna “men vad fan varför har jag så sjukt mkt skärmtid” samtidigt som vi inte har samma hatrelation till andra moderna vardagsverktyg som vår säng eller vårt kylskåp. Jag använder min säng varje dag, flera timmar per dygn sover jag i den. Är jag då “sängberoende”?
Men det finns två stora skillnader:
För det första är dom ofria apparna som Facebook och Insta och X företagsägd, odemokratisk infrastruktur. Sängen och kylskåpet har inga nätverksexternaliteter. Jag vill inte lägga mitt liv i nåt som Zuckerberg och Musk äger. Jag har aldrig haft konto på dom där nätverken eller plattformarna. Det här var en jättestor lucka i teveprogrammet, det blev mer “ja det kan ju kännas lite jobbigt att det är svårt att slita sig ibland ist för att gå ut i skogen och chilla men det är ju ens eget ansvar eller så ska samhället ta ett större ansvar”, vilket iofs var bra att dom tog upp men det stora felet med samhället är ju att vi ägs av techmiljonärerna.
För det andra, och det här tog programmet åtminstonde upp, så är många av dom här apparna beroendeframkallande. Ofta avsiktligt designade så, att dom har psykologer vars jobb det är att få oss så mycket på kroken som möjligt. Men det behövs inte alltid mycket design. Vi hade en wiki förut och det blev bara att vi satt hela dagarna och laddade om recent changes. Eller hur IRC åt upp mina telefonräkningar på 90-talet till helt absurda mängder. Inga av dom apparna var gjorda för att vara beroendeframkallande men dom var det. Vi människor är sociala varelser och att få social kontakt, eller inbillad social kontakt av låtsaskompisarna du följer fast dom inte har en aning om vilka du själv är, är en stor drivkraft.
Det finns ett klassiskt experiment med djur, råttor eller möss eller vad det nu var, där den ena gruppen dom fick hur mycket mat dom bara ville. Var dom hungriga var det bara att ta. Dom klarade sig fint. Den andra gruppen, dom hade en knapp som hade en random chans att ibland ge dom mat. Det var en gambling fast det kostade inget, bara tryck på knappen så kanske du får ingenting eller så kanske får du mat. Dom gamblande mössen blev jättetjocka och dog. Dom var jämt på den där knappen och tryckte och dom åt så sjukt mkt mer. Det är så dopaminet funkar. Det är vårt system för att klara oss i en osäker vild miljö där vi måste ta tillvara på vad vi får; det systemet är rätt så dåligt när vi är i en miljö det inte är gjort för. Det blir lätt att vi kollarkollarkollarkollar tills vi blir helt stirriga. Och glöm att försöka foka på nåt typ skogspromenad eller bok. Det är så frestande att kollakollakolla om vi har fått en ny digital kram (eller fått nåt nytt att bli sur på). Folk tar till och med fram mobilerna på bio!
Det var en tråd på Fedi för nåt år sen där nån användardesigner som jobbat på nåt av dom stora ofria nätverken försökte säga att kureringsalgoritmer var bra för dom gjorde appen lättare att använda och fick folk att hitta fler intressanta trådar och spendera mer tid på den. Men att vi måste spendera mer tid är ju inte en bra grej! Det är koko! Hellre en tum av tid än en fot av juveler!